Så här skriver Magnus idag om gårdagens inspelning.

"Parlamentet i går. Soran gjorde tips från coachen. Det slutade med att jag försökte få in tungan och han bet mig i läppen."

Jag kan säga att det stämmer. För att se allt, missa inte programmet i morgon. 

Ps. Elin, du är ett as! Hörrni andra, vänligen fixa till problemet i det senaste "god-natt" inlägget. Det uppskattas. Ds. 

Efter den ofrivilligt längsta promenaden i mitt liv. Över fyra timmar i regnet.

Det började med att jag behövde koppla bort allt jag har i huvudet för jag mår inte så bra av att jobba så mycket som jag gör just nu. Lösningen blev fest. Men eftersom jag är så trött som jag är så blev det aldrig så kul som det kunde ha blivit. Så vid halv tre bestämde jag mig för att åka hem.

Väl hemma märker jag att jag har tappat bort pluppen som gör att jag kommer in i porten under nattetid, vilket innebär att jag måste vänta tills kl blir 07:00 innan portkoden aktiveras igen. Eftersom jag inte vill väcka någon vän, och absolut inte vill tillbaka till krogen så bestämmer jag mig för att börja vandra helt enkelt.

Till en början var det riktigt skönt att få vädra tankarna lite och rensa huvudet med frisk luft. Men efter de två första timmarna så började jag frysa ordentligt, och smärtan i fötterna var ingen fest. Nu var det inte ett dugg kul att promenera längre. Men någon timme senare så vände det igen.

Jag kom att tänka på alla som lever så, på riktigt. Som inte kan invänta ett speciellt klockslag då en portkod aktiveras så de kan gå in och komma åt sin lägenhet. De har inget hem.

Som inte kan ringa sina vänner och bo hos dem. De har inga vänner kvar. De har ingen familj. Det har jag. Och det var nog därför det här hände mig. Så att jag skulle uppskatta det. Nu gör jag verkligen det, jag är uppriktigt glad. Inte alls irriterad, som jag hade trott efter en sådan här incident.

Jag har trots allt gått den överlägset längsta promenaden i mitt liv.

Helt ofrivilligt. 

Då var jag tillbaka hemma efter inspelningen. Det kändes bra, speciellt tipsen blev roliga. I studion i alla fall, men det blir säkert fint efter klippning också.

Missa det inte, 20:30 på Söndag. 

Nu ska jag vila en sekund.  Eller två

Nu är det dags. Magnus säger att han inte tänker säga någonting och lämna mig i sticket. Han är en riktik svärmorsdröm..

Sämst. Så kan man beskriva mina matvanor.

Jag har ätit tre måltider idag. Alla har vart middagar. Först snabbmakaroner med falukorv (det snabbaste svaret jag fick in), sedan tacos, och sist kebab. Jag ger mig själv tre år till att leva, max. Vad säger ni? Ska vi ha vadslagning? Ja så gör vi, ni får gissa på när jag dör om jag fortsätter i den här takten. Den som har rätt får... ta över bloggen. Ja, så får det bli. Man måste gissa på datum också, annars kan vi ha många som får rätt. Hur coolt vore det inte att gissa rätt på dagen när någon ska dö? Jag gissar på 22 November 2011. Det är min gissning, vilken är er? (förutsatt att jag fortsätter med samma matvanor)

Under sista "middagen" åt jag med David. Han är en av dem människorna som äter väldigt snabbt.. eller äter och äter, han andas in maten. Ett andetag, sen är han färdig. Resten av tiden sitter han och ger peakar till mig. När jag börjar ignorera dem så börjar han prata med andra människor.. "tjena grabbar, känner ni igen Soran Ismail från Parlamentet?" Det är en mening som får en att helt plötsligt bli mätt.

Nu sitter vi återigen och har pyjamasparty hos David.

God Natt. 

Det är helt sjukt. Hur kan en kostym försvinna? Och varför är jag så sämst att jag kommer på det mindre än 24h innan inspelningen..? Nu hoppas jag att den är hemma i Knivsta, annars får jag hetsköpa en i morgon. Det finns vissa saker som är optimala.. det här är inte en av dem. 

Jag får lov att återkomma om turnén och slutet på den, nu ska jag försöka laga lite mat. Jag kan känna att det börjar bli dags för dagens första måltid för min del. Då är frågan vad jag ska unna mig? Snabbmakaroner eller pulvermos? Köttbullar eller falukorv? 

Tough choice. 

Ps. Linnea: Vilken föreställning var du på? Bli inte besviken om du känner igen många skämt, jag jobbar varje dag fram till Lucia. Det är inte säkert att jag hinner skriva massa nytt. Ds. 

Det är inte utan att man skäms lite som man skriver det här inlägget. Jag är på väg hem från krogen när jag ser folk, vanligt hederligt folk, på väg till sina jobb. Jag imponeras av dem.

Kvällen var allt jag kunde hoppas på, som ni säkert förstår eftersom jag kommer hem nu. Jag ställde till och med upp på en vimmelbild, det säger en hel del om hur bra mitt humör var på ikväll. Första gången på flera år. Giget var grymt och jag hade skitkul efteråt. 

Nu återstår en sak; sova. Men innan det ska jag lämna er med en grym låt framförd av Robyn. Återigen vill jag poängtera att det alltså inte är sångrösten som gör sången, utan känslan i rösten. Kelly Clarkson har nog en tekniskt sett bättre röst, men jag gillar Robyns version bättre.

God Natt. (God morgon blir det antagligen för 99 % av mina läsare)

Då var det dags. 42 dagar efter det att vi flög ner till Göteborg för att inleda turnén med en presskonferens så ska vi nu, 53 föreställningar senare, avsluta den på Cirkus i Stockholm.

Jag har pratat med min vän Petter också som ska filma av låten, så att ni kan få ta del av den. Förhoppnigsvis blir det en värdig avslutning på turnén. Det återstår att se. 

Något som är säkert är att vi ska ut och fira efteråt i alla fall. Så vi hörs väl igen i morgon, om inte någonting går alldeles snett.