Nu är den första roasten avklarad. De var helt otroligt bra, samtliga. Det var den bästa roasten hittills, och det säger inte lite. Jag beklagar alla ni som inte var på plats, för allt som klipps bort kommer vara briljant även det. Men kanalen måste utöka sändningstiden. Det här är ALLDELES för bra för att få vara 30 minuter i tv.Om 30 minuter är det dags för Markoolio att roastas. Han är en skön kille, så jag har inga tvivel som helst på att även det blir en underbar roast. (OBS! Ni kan kommentera, men de syns inte förrän jag kommer hem. Så att ni inte tror att det är fel på ert internet eller något. Det är sidan som är så.)

beklagar dålig bild, men för tillfället pågår roasten av robert gustafsson. Sissela Kyle briljerar.

Rubriken kan anses vara aningen provocerande, det förstår jag. Men hear me out. Jag anser att principer är för idioter, alternativt för väldigt lata/enkla människor. Låt mig förklara varför jag har kommit fram till detta; 

Jag frågade er om några av era principer och här föjer ett axplock;

- Inte röka

- Aldrig färga håret

- Aldrig pierca sig

- Inte döda

Principer är regler man sätter upp för hur man ska leva sitt liv. Varför behöver man det? Varför kan man inte utvärdera varje ny situation och ta ett beslut utifrån det man vet då istället att på förväg bestämma sig för hur man ska agera, oavsett omständigheter.

Det man gör är att man bestämmer sig för hur man ska beté sig i en massa situationer som man inte vet hur de kommer att se ut. För det är ju sanningen, man vet inte vad som händer i framtiden. Ändå bestämmer man sig för vad man inte ska göra. Det, anser jag, begränas en. Det ger mindre livskvalié, och framförallt mindre glädje.

Om vi tar en av principerna, att inte röka. Jag delar detta. Jag röker inte. Tvärtom så är jag en stark motståndare och hatar allt som har med det att göra. Men det är ingen princip som jag har. Utan varje gång tillfälle ges så kan jag tänka själv, på nytt, och komma fram till att det inte är någonting som jag vill. Förstår ni vad jag menar? 

 Låt oss ta den mest extrema ni nämnde, att inte döda. Varför kan man inte fatta det här beslutet i varje ny situation som kräver det? Och man vet ju inte. Tänk om ni hamnar i en situation där ni måste döda någon för att skydda ert eget liv. Eller tänk om ni blir poliser och hamnar i en skottlossning och måste döda någon för att skydda allmänheten? Ska ni då låta bli för att ni, för många år sedan, har bestämt att ni oavsett vad inte tänker döda någon.

Av samma anledning tycker jag att det är dumt av de som fördömer de olika roastprogrammen av principiella skäl. Nya sitaitoner kräver nya tankar. Sedan kan det leda till samma beslut som innan, t.ex; "nej, jag hade rätt programmet sög/jag vill inte röka, pierca mig eller färga håret". 

Rent spontant så känner jag att många av er kommer ha svårt att förstå vad jag menar, eller helt missförstå. Men vi försöker, så får jag antagligen göra ett förtydligande lite senare. Vad är oklart?

Lewis black kommer hit! Till Sverige. Den 5e Juni, och biljetterna släpps i morgon (Måndag) på ticnet. Det är tack vare Mårten Andersson och RAW, och det kan vara det bästa han har gjort någonsin.

Gillar ni Betnér så kommer ni gilla honom. Jag kommer i alla fall inte missa chansen att se det här live.  Det borde inte ni heller göra.