Det är många av er som har kommenterat och försökt hjälpa till i mina åksjukeproblem som uppstår ofta eftersom jag reser en del i mitt jobb. Det är snällt av er, men dessvärre är tipsen inge vidare.

Åksjukearmband: driver ni med mig? Jag testade det där hittepåjippot för några månader sedan. Det är inget annat än ett skämt. 

Åksjuketabletter: Jovisst, man mår inte illa, men däremot blir jag helt dåsig i huvudet och eftersom jag ska uppträda någon timme efter ankomst så håller det inte. Man måste vara klar i skallen i det här jobbet.

 Däremot återstår att testa åksjuektuggummin? Nico tipsade om det. Jag ska ge det ett försök också.

Någonting måste jag ju komma på annars kommer RAW Comedy Cruise bli en katastrof för egen del. Om jag blir åksjuk på tåg så är det ingenting mot hur jag mår på båtar. 

Min bokare ringde och väckte mig nyss för hon trodde att jag hade glömt bort att jag hade lovat att ställa upp på en intervju till någon skoltidning här i Växjö. Det gjorde mig irriterad. Inte för att hon trodde att jag hade glömt, och inte för att hon ringde och väckte mig, utan för att hon var glad.

Det är någonting jag finner sjukt provocerande med människor som är glada tidigt på morgonen. Ni vet när man själv känner sig vidrigt trött. Jag förstår att folk måste upp och jobba och så, men måste man vara glad då? 

Leenden innan lunch är en provokation.

Nu ska jag ner och göra intervjun.. 

På tåget ner idag så hade jag och en annan man fått samma plats på tåget. Stol 13 i vagn 2. Jag påpekade det här för tågvärdinnan som hon så fint vill bli kallad, och hon förklarade att hon inte kunde göra något. De hade sålt fler biljetter än de hade stolar.

Eftersom det blev så dålig stämning när jag satt i hans knä så fick jag hoppa mellan stolar hela vägen ner.

De är fina på SJ, inte sant?

Själva uppträdandet gick bra. Hela kvällen har vart jättetrevlig. Så trevlig att jag stannade kvar efteråt och pratade med lite sköna människor.

Men nu vill jag hinna sova några timmar innan jag ska upp.

God natt.